Den 24 juli 2025 kom ett historiskt besked från Internationella domstolen i Haag (ICJ). Efter år av påtryckningar slår domstolen nu fast att världens länder har en juridisk skyldighet att skydda planeten mot klimatförändringarna. Det är ett besked som både ger hopp – och ställer världen inför ett nytt, tydligt ansvar.
Vi vet alla att klimatförändringarna redan påverkar vår vardag. Extrema väderhändelser, skogsbränder, översvämningar och torka skapar enorma kostnader och lidande. Länder i det globala syd drabbas särskilt hårt, trots att de ofta bidragit minst till utsläppen. Samtidigt går arbetet framåt alldeles för långsamt. Flera länder har dragit sig ur Parisavtalet och satsar fortsatt på fossila bränslen i stället för förnybara lösningar.
När ambitionerna brister blir konsekvenserna tydliga. Domstolens besked understryker det som miljontals människor länge krävt: det är inte längre valfritt att agera mot klimatförändringarna – det är en plikt.
Min vision är enkel men kraftfull: varje människa har rätt till en ren och hållbar miljö. Klimatarbetet ska inte vara något man ”tar sig råd med” när det passar, utan en grundläggande mänsklig rättighet som världens länder måste respektera.
Det är också ett rättviseperspektiv. De som drabbas hårdast av klimatförändringar har ofta minst resurser att skydda sig. Att världens domstolar nu erkänner rätten till en hållbar miljö stärker kampen för både mänskliga rättigheter och klimaträttvisa.
Om vi menar allvar med klimatansvaret måste vi omsätta ord i handling. Här är några vägar framåt:
- Internationellt ansvar
Länder som misslyckas med sina klimatåtaganden ska kunna ställas till svars. Domstolens beslut öppnar för att drabbade länder kan kräva skadestånd. Det ökar trycket på stora utsläppare att ta sitt ansvar. - Nationell klimatomställning
Sverige måste fortsätta vara ett föregångsland. Vi behöver mer investeringar i förnybar energi, energieffektivisering och klimatsmart infrastruktur. Det handlar inte bara om miljö – det handlar om nya jobb, innovation och framtidstro. - Gröna fri-zoner och framtidslaboratorier
Vi kan skapa särskilda zoner för gröna företag med skattelättnader och statligt stöd under uppstartsperioden. På landsbygden kan framtidslaboratorier växa fram, där nya energilösningar utvecklas och testas. Det stärker både klimatet och arbetsmarknaden. - Globalt samarbete
Sverige kan inte rädda världen ensamt, men vi kan vara en röst för samarbete. Genom EU och FN bör vi fortsätta driva på för ambitiösare klimatmål och för att stötta de länder som drabbas hårdast.
När jag kom till Sverige 1980 möttes jag av ett land som ville vara en förebild för välfärd, solidaritet och framtidstro. Jag tror fortfarande på det Sverige. Men för att kunna lämna över ett bättre samhälle till nästa generation måste vi våga fatta de svåra besluten nu.
Klimatfrågan är inte en abstrakt diskussion i internationella förhandlingsrum – det handlar om våra barns och barnbarns framtid. Om vi inte agerar kommer de att ställa oss till svars.
Internationella domstolens beslut är en påminnelse: klimatet är allas ansvar, och tiden för ursäkter är förbi. Nu har vi inte bara ett moraliskt, utan också ett juridiskt krav på att agera.
Jag vill att Sverige ska fortsätta gå i täten för en grön omställning, men också lyfta blicken och samarbeta
med världen. Tillsammans kan vi bygga ett samhälle där både människor och miljö får blomstra.
– Vad tycker du? Hur tycker du att Sverige bäst kan ta sitt ansvar i den gröna omställningen? Jag vill gärna höra dina tankar.
2025.aug.27
Esfandiar A. Jah (C) Olofstorp